Det senaste som hänt

Elina det är tack vare dig jag kom mig för att skriva ikväll. Sanningen är att jag varit ovanligt trött det sista och inte orka sätta mig vid datorn det sista. Barnen är nu friska! Visst är de fortfarande lite gnälliga och hostiga, men febern är borta, en lättnad.
Det här lilla djuret kom springande mellan fötterna på barnen i köket och mamman hade inget att döda den med direkt, så det blev ett jagande med sopkvasten innan den kom fram och kunde få sig en rejäl smäll... detta kl 6 på morgonen. Min tumme är med för att visa storleken, och vi var tvugna att spara den som bevis för de andra när de vaknade. Än har vi bara haft en, och vi hoppas inte på fler...

Lek... Detta är flickornas lekrum och den stora madrassen är här barnens båt. Men innan man åker båt, så måste man ju packa med sig alla leksaker som finns i bokhyllan... Detta händer nästan varje dag, med undantag för när Rebeccas säng (som ni ser i hä hörnet) är båten. Då hamnar allt i den istället och dessutom töms alla små korga ut. Här om dagen kom de på att alla skor skulle åka med i båten också, så innan vi han reagera hade de tagit alla skor som var framme (vi bor åtta tillsammans så det var inte få) och kastat i båten...

Idag ett liv...

Vi åkte hela familjen för att handla mat på eftermiddagen, och eftersom vi delar lägenhet blir det mycket att handla då vi även delar på matkostnden. När vi hade fyllt våra kundvagnar och barnen började bli lite lagom hungriga och trötta kom vi fram till kassa. Det tog ovanligt lång tid vid varje kassa och vi förstod inte varför förran det var vår tur... All elekronik som läser streckkoder var utslagen och de satt och skrev ner varje kod på papper för hand... Visst börjar man vänja sig med att saker kan ta lite längre tid här i Indien, men detta... Barnen blev bara mer och mer gnälliga och Per blev mer sur och irriterad än han brukar... Vad ska man göra...? Mitt i allt kom våran taxichafför som vi bett vänta på oss in och undrade vad vi höll på med, han bara tittade och skaka på huvudet...

Nu väl hemma, allt inpackat och barnen sovande så har vi fått ett glatt minne och förhoppnngsvis ett bätter tålamod, så på det hela taget va det kanske inte så tokigt...

Mina tankar har varit mycket hos Josef & Ac dessa dagar, och jag har önskat så att jag kunde vait hos er!! Det är frustrrande att sitta här utan att kunna göra något, jag sa det till Per idag, att hade vi bott i Sv hade jag åkt med en gång...

/Stina